onsdag 4 juli 2018

Tallinn dag 3 - KGB och lite annat från ovan


Tredje dagen i Tallinn, lördag och fint väder. Nu var det dags att klättra i kyrktorn! Kyrkan ifråga är St Olafs Kyrka mitt på bilden ovan. Därifrån får man en fin vy över staden.


Om man orkar ta sig upp vill säga. Tornet är totalt 123,7 meter högt och utsiktsplattformen ligger ca halvvägs dvs 60 meter upp. Det är en bit att gå i trånga trappor.


Jag tog med mig Pauline och Andréas medans Heléne stannade kvar på fast mark. Trapporna är minst sagt trånga och med möten av de som ska åt andra hållet kan det köra ihop sig rejält på sina ställen.


Runt halvvägs finns det några fällbara sitsar man kan använda om man har dåligt hjärta. Tro mig, det kräver en viss nivå av kondition att ta sig upp. Där älgade jag glatt på i täten med två flåsande ungdomar bakom mig haha :D


Nästan uppe. Plåttornet står ovanpå det här våningsplanet. Nu är vi ca 55 meter upp.


Sista rycket, en nästan lodrät stege på fyra meter.


Äntligen uppe och en fantastisk utsikt över Tallinn!


Här ett panorama taget västerut.


Ett panorama åt nordväst. Heléne sitter vid ett bord bland bilarna nere till vänster i bild och plåtar...


...å där är vi!


Husen ser ut som små leksakshus här uppifrån.


En panoramavy åt nordost. Man ser hamnen och östra sidan av staden.


En närbild av ovanstående bild visar en översiktsvy av "Lenins palats för kultur och sport" som jag skrev om häromdagen.



Detta panoramat visar staden söderut och får med en stor del av gamla stan innanför ringmuren.


Sådär, äntligen nere igen - lätt svettiga och mycket törstiga.


Efter kyrkan blev det ett besök på Pagari 1, Bagargatan 1, vilket var KGBs celler och förhörslokaler under den sovjetiska ockupationen av Estland.


Den ligger precis söder om kyrkan och syns mitt på den här bilden.



Ett riktigt otrevligt ställe det här. De som fördes hit kom ytterst sällan härifrån. Inte sällan fick man 25 år i Sibirien eller så försvann man helt enkelt bara.


Cellerna höll inte direkt dagens svenska standard.



Misskötte man sig så fick man stå i garderoben några dagar. Sitta och ligga var i stort sett omöjligt.



En typisk förhörslokal. Muntert så det står härliga till.


Just den här cellen hade ljud och bildspel med en före detta vakt som på ryska berättade om vansinnigheterna i dessa lokaler.




Husets historia och hur det passar in i ockupationens tidsaxel. Ruskig läsning.



Efter detta var det skönt att komma upp i ljuset igen och dra oss ner mot centrum igen.


På Rådhusplatsen var det liv och rörelse med liveuppträdanden av folkdans och en massa försäljare.



Dags att gå mot färjan igen. Nere vid hamnen har en del gamla industrikåkar börjat moderniserats med smarta påbyggnader utan att förstöra historien.


Nästa gång kanske den här också har blivit upprustad!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar