onsdag 30 september 2015

Inte ett skit mer än lantbruk på tv!

Onsdag kväll, en god måltid och sedan en stund i TV-soffan. Vad finns det att titta på? Inte ett skit förutom en massa bonde-program och andra lantbruksorienterade diton!


I TV4 kan man titta på realityserien bonde söker fru om man är intresserad om vad som kan saknas på en gård. Hela 10 säsonger har det hållit på.


I SVT 24 kan kan under samma tid kolla på den danska reality serien Hundra procent bonde som redan är inne på sin 13:e säsong(!) Verkar visst handla om tiden efter frusökningen då det är både ungar och höns på programmet.

Vad har vi kvar då? Jo, mer lantbruksorienterad TV med dels MFF-Real Madrid på TV3 och en 10 dagar gammal match på C More Live. Öhh...jag går å lägger mig!


Ketchupeffekt i sjukvården


Efter ett antal besök på Akuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ett ultraljud av min gallblåsa har saker verkligen tagit fart. Nu körs plötsligt två parallella spår från två olika instanser.

Mitt första besök på akuten resulterade i ett ultraljud som i sin tur triggade kirurgen på Lasarettet i Enköping att kalla mig till oktober.

Mitt tredje besök triggade i sin tur ett besök på kirurgen på Akademiska i Uppsala vilket visade sig bli det snabbare spåret. Detta genomfördes redan igår. Så, nu är det bäst att avboka Enköping så de inte ska in två gånger för att skära bort samma sak. Den som kommer tvåa kommer bli lätt överraskad i så fall.

Nu blir det först en skiktröntgen för att utesluta eventuella njurproblem då mina gallstensanfall inte riktigt följer facitlösningar utan företrädesvis infaller efter midnatt. Dessutom finns inte direkt några samband med fet mat heller.


Fördelen med alla dessa sjukbesök är iaf att man får chansen att läsa serietidningar igen, ett nöje jag glömt av de senaste åren.

måndag 28 september 2015

Det sket sig igen och bara 17 år tills nästa chans

Nattens supermåne i kombination med blodmåne utlovades bli en spektakulär upplevelse. Det är trots allt inte så ofta det inträffar. Månförmörkelse blev det med besked! Det var, till skillnad från vad SMHI utlovat, igenmulet hela natten. Lite Déjà vu blev det från vårens solförmörkelse som också försvann i molnen.



Växlande molnighet var utlovat och det ger trots allt bra chanser till att få se denna måne. Jag tog ett par bilder redan på kvällen innan för att sedan träffa John Blund redan vid 21. Klockan var satt på 03:45 första gången men då var det så mulet så det gick inte ens att skönja ens riktningen mot månen. Nästa väckning sattes till 04:30 då maximum skulle kunna skönjas. Månen?? Inte en chans med alla de molnen.



Till slut bestämde jag mig att sätta sista väckningen på kl 05:00 för att kunna åka till jobbet efteråt. Sa jag att det var mulet?! Inget där heller. Dök i säng och snodde åt mig en halvtimma sömn till för att gå upp vid 05:30 och äta lite frukost.



Precis innan avfärd lyckades jag få iväg ett par bilder på månen som lyste igenom nattens sista molnbank. Då var det redan väldigt partiellt och bara en fjärdedel i jordskugga. På vägen till jobbet fick jag såklart, för att ytterligare bättra på dagen, gallstenskänningar och bestämde mig för att vända hemåt igen. Jag hann lagom in till Uppsala innan det var dags. Sista månbilden lyckades jag iaf få på vägen hem igen precis innan den gick ner. Så en hyfsad bild på supermånen kan jag väl iaf tillgodoräkna mig.  Tills nästa supermåne/blodmåne-kombo är det "bara" 17 år men det blir väl mulet då också.


lördag 19 september 2015

Pyssel å papp


Mitten av september och en riktig kanondag efter Henri passerat. Vad gör man då om inte lite byggprojekt :) Kortsidan mot nordväst är en trevlig plats att kunna vistas på framåt höstkanten så varför inte anlägga ett däck där?


Den tidigare rabatten med blommor direkt intill väggen, som ju inte är så bra för ett hus, är ersatt med makadam och ovanpå detta har det nu tillkommit ett trevligt litet trädäck.


Det tog i stort sett hela dagen att få detta klart och belöningen blev en kall i solen framåt 17-tiden. Riktigt gött väder har det varit idag och jag har kunnat vara ute i bara en t-shirt hela dagen. Inte illa för mitten av september.


Så här såg det ut från början, dvs för två år sedan, Gamla panelen, gamla gången och inga byggen. Nedan en bild på hur det ser ut nu.


söndag 13 september 2015

Sjukvårdens kvarnar maler långsamt

Man kan väl inte med bästa vilja kunna anklaga den svenska sjukvården för att vara flödeseffektiv. Den gör sitt jobb och den vård man får håller hög klass men fort, det går det inte.


Efter två akutbesök för gallstensanfall blev jag remitterad till ultraljudsundersökning. Pappret som skickades konstaterade att eftersom vi har en tre-månaders regel så skulle jag bli kallad inom, gissa, tre månader. Det blev jag. Redan efter 2 och en halv. 

Förra söndagen traskade jag genom tomma korridorer på Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få ett ultraljud av min gallblåsa. Det verkade vara når extrainsatt helgspecial för den delen kändes väldigt öde. Lte intressant i sammanhanget är att det tog 10 veckor för en remiss från akutens ingång 60, via Enköping, remittera mig till en undersökning vid ingång 70, bara 50 meter därifrån. Undersökningen tog 10 minuter. 


Ett riktigt trevligt rum hamnade jag i. En himla massa sladdar och skärmar fick mig att känna mig som hemma. Det liknar ju mitt arbetsrum :)

Läkaren kom fram till, inte så mycket. Det kanske kunde vara en gallsten, kanske. Min gallblåsa, som efter 6 timmars fasta, borde varit fylld var det inte. Nåt var iaf fel och läkaren som remitterade mig fick sitt provsvar. Läkaren tillade också att då det var en akutläkare som remitterade mig så skulle antagligen inte mycket hända då de bara är där tillfälligt. Jag borde kontakta min husläkare. (Jag har inte ens varit på någon vårdcentral sedan jag flyttade hit).

Väl hemkommen kontaktade jag min vårdcentral och lyckades få en bokad tid om ett par veckor vilket man kanske kan anse vara hyfsat snabbt i sammanhanget. Med ca två anfall i veckan så känns dock två veckor som en rätt lång tid. Får hoppas att jag kan få en läkare som vill ta tag i bollen.


Det tog inte mer än tre dagar efter mitt besök på Akademiska som det small till igen. Natten mot torsdag kunde jag återigen hålla mig för skratt samtidigt som jag proppade i mig (läs stoppade upp) stolpiller av den ena roligare sorten efter den andra. När det inte släppt vid lunchtid , vilket det annars brukar, var det dags att åka in till Akuten igen. Tredje gången gillt!

Det var en fantastisk vacker dag denna torsdag och jag var säker på att akuten skulle vara tämligen tom då alla ville nyttja det fina vädret. Tyvärr inte. Jag hade glömt alla 80+ vars krämpor inte bryr sig så mycket om vilket väder det är. Jag rullades in - medelåldern halverades ;) Jag fick en ventil instoppad i armvecket och ett all-inclusive-band med mitt personnummer på ifall jag skulle tappa bort mig.

Jag fick till slut träffa en mycket trevlig läkare, hyfsat nyutexad, som gav ett kunnigt och professionellt inryck. Hon hann t o m med att vara trevlig medan hon bokstavligen sprang mellan undersökningarna. Hon kom snabbt och föga överraskande fram till att det var gallan och konstaterade att detta går att operera bort. "Bra!" sa jag "Kan du beställa detta då?" Det visade sig inte vara riktigt så det gick till men en remiss till Enköpings operationsfabrik blev det....och en ny hög med piller. Först får jag jag ju träffa nån där för att diskutera operation. Jag antar att tre-månadersklockan startar om här.

I skrivande stund nu på söndag morgon är jag fortfarande öm efter nattens attack. Denna gång funkade pillret. 

lördag 5 september 2015

Dags för fältskärn?


Efter månader av gallstensanfall, på senare tid ett par gånger i veckan, har jag till slut fått tid för ultraljud och förhoppningsvis en åtgärd.

Sjukvården tar detta med 3-månaders regeln på allvar. Det tar närmare exakt tre månader från man får en diagnos tills nästa steg. Nu ska jag på ultraljud efter ett par akuta gallstensanfall. Efter de första för några månader sedan har jag knaprat, eller rättare sagt stoppat upp, stolpiller på löpande band.

I de flesta fall har det drabbat mig på natten men att åka hem med proletära samfärdsmedel från Stockholm tar ca två timmar och med ett gallstensanfall är det nästan olidligt.

Imorrn ska jag iaf få en ultraljudsundersökning och jag hoppas verkligen de hittar problemet. Nu får det vara nog!  Dags för en remiss till fältskärn för att ta bort detta eländiga problem!