måndag 9 april 2012

Walkabout i en stad där tiden delvis stått still

Med en fantastisk träningsvärk i benen och hamstringsen sedan gårdagens benträning och med rätt schysst väder utomhus bestämde jag mig i morse för att göra en walkabout i Uppsala för att kolla på vad som förändrats sen jag växte upp här.

Jag greppade kameran och begav mig iväg på något som till slut blev en 3-timmars promenad runt stan.


Min gamla grundskola, Brantingsskolan, är i stort sett oförändrad, sedan jag gick i där. Det är inte mycket som förändrats där inte. Bättre ventilation på taket ovanför matsalen, 60 meters banan är ersatt med en gräsmatta och rökrutan mot Gröna gatan är borta, thats it.


Celsiusskolan där jag gick i gymnasiet står också mer eller mindre oförändrad men tvärs över gatan söderut har (bilden nedan) det vuxit upp ett koloniområde där det innan var en stor gräsplan.



Precis invid gamla E4an vid korsningen mot Hjalmar Brantingsgatan finns en busshållplats för de som snabbt önskar lämna stan varthän resan än bär. Tittar man på skyltfloran kan man komma i stort sett vart som helst om man vill iväg från stan :)


De flesta stora gator i Uppsala som går mot centrum verkar ha haft den grundläggande idén att de alla pekar mot antingen Uppsala slott eller mot Domkyrkan. Vad stadsarkitekten tänkte när han tillät att man fick uppföra detta förskräckliga monument över modern dåraktighet på Vaksala torg, "Forsmark 4", kan man undra. Där man tidigare i Hjalmar Brantingsgatans förlängning såg Domkyrkan sträcka sig upp över gamla låga hus ser man nu några torn bakom en aluminiumfasad.


Över Vaksalaskolans gamla fina anrika byggnad ser man också detta metallschabrak som lite påminner om invasionsstyrkornas stålfasader i HalfLife 2.


Här är den, Forskmark 4, Uppsalas Konserthus i all sin "prakt"?


Lite coolt iofs om man labbar lite med vinklar och färger.



När jag närmade mig centralen, eller Resecentrum som det numera så fint heter, hittade jag denna intressanta cykel helt intejpad. 


En av bänkarna på den östra delen av Resecentrum.


Centralen är inte sig själv lik längre. Mycket glas och metall och det gamla stationshuset, som visserligen står kvar, försvinner nästan lite.


Uppsala är en cykelstad och det märks om inte annat framför Resecentrum där det antagligen finns fler cykelställ än i Bejing. Notera att denna bild är tagen på Annandag påsk då man kan anta att inte särskilt många har rest till jobbet eller plugget.


Walkabouten förde mig till Svandammen och Flustret där jag förvisso inte såg några svanar men desto fler måsar som slogs med änderna om de fåtal brödbitar som en del godhjärtade människor delade med sig av. 




Flustret.


Jag gick en tur söderut längs Fyrisån och den lilla hamnen där alla egendomliga små husbåtar låg, den ena knepigare än den andra. praktiskt med små hus på pråmar. Man slipper fastighetsskatten och man kan ta huset med sig när man flyttar. 



Studenternas idrottsplats måste man passera på en walkabout. Här låg isen fortfarande kvar efter bandysäsongens sista match häromveckan. Arbetet med att demontera läktarna var i redan full gång trots att det var helg.



Jag gick upp om S1:s gamla kasernområde där man numera inte hör ljudet av marscherande gröna män utan istället möts av tankens tystnad. Här är det numera ett Science Park där det bedrivs högteknologiskt tankearbete.


Efter S1 var det dags att röra sig längs Dag Hammarskölds väg bort mot Slottet. Akademiska sjukhuset såg i stort sett ut som innan med alla sjukhusbyggnader men det hade också tillkommit några nya byggnader.


Även på andra sidan Dag Hammarskölds väg har man börjat bygga. Jag tyckte att området sjukhuset låg på innan var väldigt stort men det räcker tydligen inte till. Här ska det byggas protonbehandlingsklinik mot cancer, Sveriges första.


Jag passerade slottet och gick sedan västerut förbi Botaniska trädgården och rundade sedan Uppsala kyrkogård där jag passade på att gå förbi och säga hej till farsan, mina morföräldrar och min moster som ligger där. Efter detta gick jag in mot centrum igen till de gamla fina kvarteren ovanför Domkyrkan.





Undrar om skorna tillhör de som struntat i skylten?


En typisk skylt för Uppsala kan man tycka. Inga regler gäller uppenbarligen om man är cyklist.



Platsen för den årligen återkommande forsränningen på Valborg.


Denna anrika byggnad på Stora Torget var tidigare en bank om jag inte helt missminner mig. Nu serverar Max hamburgare i denna lokal med kristallkronor och högt i tak.


  En lite öppnare planlösning av torget än när jag bodde här.


Skomakargatan, backen upp från Brantingstorg där jag växte upp. Jag var helt enkelt tvungen att gå förbi och kolla om den gamla cykelaffären fortfarande var kvar sedan jag var liten. Jajjemänn!
Ibland har tiden verkligen stått still!



1 kommentar:

  1. Fina bilder av Upsala - bl.a på min konfirmations kyrka :-)

    SvaraRadera