tisdag 31 januari 2012

Thailändare och deras fordon - hardcore eller pimpat

Thailändare har en lite dubbeleggad syn på fordon. Det ena är att fordon är arbetsredskap och ska vara till för att brukas. De ska vara utformade för att klara av det som de behövs till, inget annat.

En annan syn, mest bland yngre män, är att fordon är någonting att skryta med, något som kan pimpas med både färg, form och ljud till nästan rena överdrifter. Thailändare gillar starka färger och här kommer det fram rätt tydligt.

Bruksfordon består mest av små lastbilar, pick-up bilar med flak och mopeder så klart. Tuk-tuks, som används för ren taxiverksamhet, går väl in under begreppet pick-uper. En pick-up är en måste för en stor familj med lite ekonomi. Då kan man transportera hela familjen i sin bil dit man behöver åka. En inte alltför ovanlig syn är en pick-up so, kommer farande på motorvägen i 140 med massor med folk på flaket. Man undrar vad resultatet blir av en krock. Väldigt många familjer åker ner till t ex Cha-Am på veckusluten och det står massvis med pick-uper parkerade längs stranden.

Pick-uper kan också enkelt konverteras till Song-thaews, de små bussarna som trafikerar fasta rutter och plockar upp och släpper av dig när du vill. På vår senaste resa var vi 25 stycken inklusive föraren på en sån här liten bil.



Trångt ombord

Lastbilar. Ja, det är en bil som kan få med sig en listörre last. Sen är det inte så noga hur den ser ut. Inte heller hur många som åker med och var de sitter.
 


Mopeder är antagligen det vanligaste fortskaffningsmedlet då den är billig, både i inköp och drift. Man får också plats en hel familj på 4-5 personer utan större problem(!) Mopeder kan också utrustas med en sidovagn som är en praktisk rektangulär låda där man dels kan på plats ytterligare ett antal personer eller som kan fyllas med fantastiska mängder last. Dessa sidovagnar kan i stort sett se ut hur som helst och det verkar inte finnas några riktlinjer överhuvudtaget.

Mobil matinrättning
 

Matleverans från restaurangen


Tuk-tuks kan se ut på många sätt, allt från de uppbyggda på en cykel, till 3-hjulingar, till de små pyttelastbilarna. Notera parkeringsskylten på bilden nedan.


Man ska inte döma hunden efter håren. Det går fort som in i vassen med dessa.



Stora bussar finns det såklart också och en stor del av dessa bussar börjar beröra lite av nästa thailändska syn på fordon. Trots att de är arbetsredskap så är många förare stolta över sina bussar, så stolta att de pimpas med både lackering och belysning, invändig som utvändig.

 


En ung thailändare som har råd att lägga lite pengar på en bil fixar snabbt till den med vingar, spoilers, kjolar, färgad belysning undertill, belysning i bagaerummet, motorrummet, olikfärgade lampor, diverse blinkande texter i rutorna och .... en monstruös ljudanläggning. Man ställer sig gärna nånstans där det passerar folk, öppnar dörrarna och bara låter musiken dunka!




En folkabuss ombyggd till ambulerande bar

Även vissa Tuk-tuks och till och med Songthaews blir pimpade. Idag åkte vi med en Songthaew med en schysst ljudanläggning ovanpå hytten riktad mot flaket.





Man måste ta hand om sina bilar också. I det stora städerna finns det massor med bilverkstäder och reservdels och tillbehörsaffärer på vanligt "hål-i-väggen" manér. Effektivt och utrymmessnålt. I de små byarna finns alltid nån mekaniker, en kille som sitter på huk och skruvar på en moppe eller en bil.




Cyklist i Pattaya

Lätt pimpad, notera belysningen under.




Mycket mopeder är det



En gammal raritet








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar