torsdag 4 augusti 2011

En betraktelse om kreativitetens moder - inspiration

Inspiration är ett väldigt intressant begrepp och hänger väldigt starkt ihop med kreativitet. Eller rättare sagt; inspiration är en förutsättning för kreativitet, inspiration är "ett stimuli som sätter igång mental verksamhet". Mental verksamhet är en förutsättning för kreativitet. Sen ska man inte glömma motivationen också. Det spelar ingen roll hur mycket inspiration som tillförs, är man inte motiverad blir det inget kreativt av det i alla fall.

Man skulle kunna säga att:

  • Inspiration är något eller någon som skapar ett intresse för någonting
  • Motivation är drivkraft som får en individ att vilja prestera och är den "belöning" man känner när man lyckats
  • Kreativitet är de tankeprocesser som startar och genererar idéer i en inspirerad och motiverad hjärna
Vad resultatet blir är upp till var och en, om det så är konst, musik, byggnader eller programvara man skapar.


Jag har levt större delen av mitt liv som kreativ person. I mitt första jobb som teknisk yrkesofficer i luftvärnet behövde man ofta vara väldigt kreativ för att lösa problem som uppstod. Vi lagade inte saker, vi fixade till grejerna så att det funkade med det vi hade att tillgå för stunden. Som utvecklare har jag också levt i en ytterst kreativ värld och ständigt behövt komma på lösningar på både möjliga och omöjliga saker.

Kreativitet kan ersättas med vanligt hårt arbete dag ut och dag in men alla har väl någon gång känt ett sånt där "flow" som slår till ibland där bara allt funkar, allt flyter på och man känner sig helt oövervinnerlig och "bigger than life". Jag har befunnit mig i ett sånt flow i ungefär 6-7 år sammanhängande på jobbet. En fantastisk känsla! Mitt "flow" berodde på en kollega som kunde ställa dom rätta frågorna, ifrågasätta rätt detaljer, lyfta fram det viktigaste ur saker och ting och som helt enkelt gav mig den inspiration och motivation som jag behövde. Vi brainstormade tillsammans fram lysande lösningar, kollegan skötte politiken och att sälja in koncepten och jag såg till att det blev verklighet - vi var ett dreamteam.

Allt har dock sitt slut; inspirationen falnade, "flowet" bleknade och jag ersatte det hela med mer arbete istället. Det är lätt hänt därför att det är svårt att begripa att man inte längre har det det "flow" man blivit så beroende av. Har man varit på topp och gått på högvarv länge utan vila slits man ner som vilken motor som helst. Har man haft roligt under tiden märker man det inte och man unnar sig inte den nödvändiga vila man egentligen skulle behöva. Varför skulle man det? Man har ju så kul!

Det där långvariga slitaget fick jag till slut äta upp, jag gick in i väggen. Sanningen har en obehaglig förmåga att alltid komma ikapp och bita en därbak. Allt rasar. "bigger than life", jo, jo, självförtroendet dyker när man inte klarar av någonting längre och man känner sig rätt kass när allt är borta.

Det är också lätt att glömma bort de mest basala sakerna i livet när medan man bara kör på i 180; grundtryggheten i att ha en bra familjesituation och vänner, nödvändigheten i att stanna upp ibland och bara vila - gå på tomgång ett tag. Detta är saker som är nog så viktiga när kroppen inte pallar längre. Utan min familj hade jag inte klarat mig ur detta.

Nu har det gått snart ett år sedan detta hände och jag har hittat nya inspirationskällor i mitt liv. Vårt lilla sommarresidens i Kungshamn har skapat nya perspektiv på livet. Träningen på, SATS har blivit en allt större del av min fritid. Den har gjort stor nytta både fysiskt och psykiskt och jag har också hittat kul personer som har inspirerat mig till att testa lite nya saker i min träning och som givetvis stärkt även självförtroendet.

Så, mitt budskap i det hela: Lev livet och kör hårt! Hitta det/de som inspirerar dig och sök efter vad  som motiverar dig. Använd detta för att få utlopp för din kreativitet men glöm inte att stanna upp och ta en ordentlig paus ibland. Hjärnan behöver vila den med, så dämpa inspirationsflödet då och då. Glöm heller inte att ägna de människor som bryr sig om dig en tanke med jämna mellanrum.

1 kommentar:

  1. Fin text P-A, och så sant! Kram Ullis

    SvaraRadera