måndag 19 december 2011

Bloggen satt i "stasis"

I total brist på inspiration har jag bestämt mig för att sätta bloggen i stasis.
Jag kan inte svara på när jag hittar inspirationen eller lusten att skriva igen så det blir tills vidare. Förr eller senare är jag säkert igång igen men för närvarande vill jag inte belasta mina läsare med framkrystade saker bara för att "det ska fram nåt."

Vänligast P-A


lördag 26 november 2011

I djävulens tecken

Är Contacta djävulsdyrkare?
Nu har årets julskyltning startat och i många fönster syns julstjärnor hängande, både privat och företag. Det finns en mängd olika färger och former på våra stjärnor men det är just formen, i kombination med orienteringen, som kommunicerar saker vi inte alltid är medvetna om.

Ta t ex stjärnan i Contactas fönster på bilden. En vanlig femuddig stjärna, ett pentagram. Med spetsen uppåt står stjärnan för Jesu födelse, Betlehemsstjärnan.
Den här stjärnan hänger med spetsen nedåt och det ger det hela en helt annan betydelse. Detta är en gammal djävulssymbol, en symbol för satanism.

Hur många företag vill bli förknippade med satanism?

Spetsen nedåt är en naturlig orientering för hängande stjärnor då sladden måste upp någonstans. Då kanske en sju-uddig stjärna hade passat bättre.

fredag 25 november 2011

Ett smörgåsbord av träning

Den gångna veckan har erbjudit en härlig blandning, rena smörgåsbordet, av roliga träningspass där jag testat på ett antal nya för första gången.

Jag har då och då funderat över om jag ska försöka testa lite andra saker än att bara gymma, spinna och köra BodyPump. Jag har kommit nära men ändå alltid hittat ursäker till att låta bli t ex att "det är lite jobbigt när man inte har nån att gå med (och dela pinsamheterna med)" eller att "det där verkar fjolligt och ger väl inget". Det är alltid svårt att komma ut ur sin bekvämlighetszon.

Det perfekta tillfället uppenbarade sig när Therese Persson, träningsansvarig på SATS Landala, bestämde sig för att testa alla sina instruktörer på deras olika pass. Då jag länge jag snackat om att testa olika grejer så var det bara att hänga på när hon skulle köra.  "Put your money where your mouth is" 
Sagt och gjort. Gick inte att smita undan där inte.


Så här kommer smakprov ur den gångna veckans smörgåsbord:

Måndag
På måndagen körde jag 30-minuters Core för första gången följt av 30-minuter Spinning. En halvtimmas vila och sedan ett Shape-pass, också det för första gången, på en timme.

Core trodde jag skulle vara jobbigare än det var. Jag är iofs rättt stark i bålen och ryggen så mina största problem med det passet var att hålla balansen i vissa övningar. Lina Fleetwood som körde passet är riktigt duktig så det var inga problem att hänga på i övningarna när man sett vad som skulle göras. Givetvis är det med Core som med alla andra pass; gör man övningarna med rätt teknik och isolerar rörelsen till rätt muskler blir det garanterat jobbigare och tar bättre.

Spinningen, en 30-minuters gul klass som också kördes av Lina, är egentligen lite för kort för mig. Jag föredrar 60- eller helst 90-minuters klasser. I kombination med Core däremot är den perfekt att runda av med. Har man dessutom Lina där framme så blir det garanterat bra så klart.

Sista passet för dagen, Shape, har jag alltid tyckt sett lite "lätt" ut.  Lite gummiband att dra i, step-brädor, små lätta hantlar, en bodypump-stång utan vikter. "Fjolligt!"
Efter avslutat pass kan jag intyga att vissa övningar är allt annat än lätta. Det tar bra på rygg, mage, bröst (om man låter bli att köra armhävningarna på knä) och mina hamstrings fick jobba på bra. Snygga rumpor verkar vara en garanti här ;-)
Tror att jag kanske ska ge mig på att köra Shape direkt efter ett Bodypump-pass för att mjölka ur det sista lilla ur musklerna. Kan nog bli en bra combo. Vår instruktör, Anna Videhall, gjorde ett grymt bra jobb och var lätt att följa som nybörjare. 60 minuter försvann innan man hann blinka och det är ett bra betyg.

Tisdag
Mitt första BodyCombat-pass någonsin och sedan följde jag upp detta med 75-minuter Spinning.

Combaten hölls av Lina som körde på i ett grymt tempo med en otrolig energi! Jag hade en del problem med att hänga med i koreografin så här första gången och få fotarbetet att stämma, man är ju som ett skåp, men energi tror jag att jag hade att ge i alla fall.
Det finns en stort utrymme för att slipa på tekniken här. Å andra sidan var jag i gott sällskap av Therese som kämpade på med sina armar och ben hon också.
Faran med att göra fel här är faktiskt att man sparka till nån eller åka på en pärla själv om man står för nära någon annan.

Efter passet, och med axlarna fortfarande (nätt och jämt) på plats, var det dags att dra vidare in på Spinning 75 som Therese höll i. Undrar förresten om hon bedömde sig själv där?? Av mig får hon med beröm godkänt iaf. Full spätta och ett grymt pass med skön energi och bra musik blev det. Riktigt trött var jag efter den kombinationen och senare på kvällen hade jag rejält ont mellan skulderbladen och i axlarna.

Onsdag
Vaknade utan att ha ont i axlar som jag hade förväntat mig men däremot kändes det som jag hade brutit lårbenshalsen, dubbelsidigt, eller nåt. Det var t o m svårt att komma ur sängen och förutsättningarna för eftermiddagens pass såg illa ut. Men varför gnälla, på´t igen bara!

På menyn för dagen stod 60-minuter Kinesis med Moa Richard samt 60-minuter Spinning med Emma Nilsson. Kinesisen har blivit ett av mina favoritpass så jag övergav Therese och gick till SATS Kungsgatan istället.

Kinesisen är en cirkelträningsform för en liten grupp som är baserad på allt vad man kan göra med en Kinesisvägg, och det är mycket, men också med en massa andra prylar såsom pilatesbollar, stepbrädor, kettlebells etc. Denna gång, med tanke på hur mina ben mådde, låg tungvikten på just...ben :-s (tack Moa, det kändes ;-)
Många utfallsövningar tillsammans med axlar och bröst blev det. Kinesisen är nog det passet som har högst pulsnivå av allt jag kört. Högt och jämnt, 85-90% med några toppar.
Dessutom byts övningarna ut hela tiden så man vet aldrig vad man står inför, bara att man inte kan låta bli att ge järnet. Moa springer runt och peppar och utmanar en till att plocka fram det där lilla extra hela tiden "gör så istället - bara för att du kan". Det är nästan som att ha en egen personlig tränare som jagar en. Grejt!

Spinningen direkt efter gick också bra även om jag var lite seg vid starten. Emma, som vanligvis kör spinning på söndagar på Kungsgatan, är en tekniskt väldigt duktig instruktör som gillar att köra "hard-core-intervaller" (jag har i alla fall alltid råkat ut för intervaller - rätta mig Emma om jag har fel där).  Det är i vilket fall roligt och utmanande och tidvis väldigt jobbigt! Men med glada tillrop, peppning, bra upplägg på passet och grym musik så tog jag mig igenom detta också med flaggan i topp.

Torsdag
Tillbaka på Landala igen. På schemat stod 60-minuter axlar, biceps och triceps i gymmet följt av 90-minuter puls-spinning med Moa.
Ett cykelpass på 90 minuter är ett hyfsat långt pass och det stärker verkligen uthålligheten. Man har också möjlighet att jobba på att höja sin mjölksyratröskel i och med att man har koll på pulsen och kan ligga och pusha gränsen hela tiden.
Man orkar normalt mycket mer än man tror och trots att man kör på i vanligt "55" tempo avpassat för ett vanligt pass så har man ändå mycket ork kvar till sista halvtimman. Det gäller bara att plocka fram dom där små hornen mot slutet och få lite attityd.
Jag trodde nog att jag skulle vara lite avslagen efter veckans alla pass men batterierna räckte till denna gången också. Moa körde ett GRYMT pass med en perfekt avpassad variation av stående och sittande cykling kombinerat med olika tempon. Bra musik också. Plötsligt var passet bara slut, 90 minuter försvann?! Mer sånt!

Fredag
Fredagen avslutade träningsveckan på Kungsgatan med 60-minuter lats- och roddövningar följt av 60-minuter Spinning med Moa igen. Dagens spinning var upplagd i 3 ansträngningsnivåer, jobbigt-jobbigare-jobbigast. Vila 1 minut å sen på't igen. 3 varv. Mycket energi, bra låtar och bra coachning från Moa som var som en liten solstråle med ett leende i ansiktet hela passet. Ett riktigt bra avslut på en tuff träningsvecka.


Tips från coachen
Sammanfattningsvis kan jag bara säga att det har varit en fantastiskt bra träningsvecka som jag nu ska avrunda med 3 sköna vilodagar.
Jag kan varmt rekommendera att man tar sig ut ur sin lilla bekvämlighetszon och testar på några av dom där passen som man av olika anledningar har varit tveksam till och kanske får den där AHA-upplevelsen av att det faktiskt är kul och ger någonting!
Vad har du att förlora? 60 minuter av din tid.

Jag har en hel hög med pass att testa allt eftersom och töja min bekvämlighetszon ytterligare några steg. Gör det du med!



tisdag 22 november 2011

Smart gratis backup och lagring i molnet

Alla har vi den stora fruktan för när datorn kraschar och viktiga filer går förlorade. Backuppen ja, den hade man inte gjort på länge.

Ibland har man också behovet av att kunna komma åt det där dokumentet man har på datorn hemma när man sitter på jobbet eller kanske också på sin Smartphone när man är ute på stan och flänger.

En lösning till det hela som jag testat och är väldigt nöjd med heter DropBox och går att få helt gratis om man nöjer sig med 2 GB utrymme. Det går att köpa till mer om man vill för en billig peng men 2 GB kommer man väldigt långt med om man  håller sig till de viktigaste filerna och gratis är bra!

DropBox installerar sig på datorn som en vanlig mapp dit man kan släppa sina dokument och filer. varje gång man gör en förändring synkroniserar DropBox detta med servrarna i Molnet. Skulle olyckan vara framme och datorn kraschar är det bara att installera DropBox på den nya/ominstallerade maskinen och filerna dyker upp igen.

På samma sätt kan man också installera DropBox på flera maskiner och alla hålls i synk med varandra via Molnet. Väldigt praktiskt. Det finns appar för både iPhone och Android också vilket gör att man kan komma åt sina saker när man är på språng också.

Är man på besök hos någon och man varken har datorn eller telefonen med sig (gud förbjude) så går det också att komma åt sina filer genom att logga in på DropBox webbsajt och ladda filerna ner därifrån.

Själv använder jag detta för att t ex dela länkar mellan mina datorer och telefonen. Hittar jag en bra webbsajt droppar jag ner länken i DropBox. Då har jag den på alla mina enheter. Eller en bild från luren som jag vill ha på datorn när jag kommer hem.

Det finns lite andra finesser också. Delade publika foldrar som man kan använda för att sprida t ex bilder och filer till folk man känner.

För den som är intresserad så finns här en länk ni kan använda för att registrera ett konto och börja köra.

lördag 19 november 2011

Att ha råd med att bli president :s

CBS News 60 Minutes för en vecka sedan handlade om att hur amerikanska kongressledamöter kan handla aktier baserat på information de har fått reda på, eller själva påverkat, i sina kommitéer utan att bryta mot lagen. Väldigt underligt med tanke på att vanligt folk, dit räknas i detta sammanhang företagsledare och andra högdjur, hade fått dryga straff för insideraffärer i motsvarande situation.

Man tog upp ett antal exempel på hur kongressledamöter har t ex köpt aktier i företag dagar innan man röstat igenom förslag som fått aktiekurserna att stiga rejält.

Detta är egentligen inget unikt, detta förekommer överallt. Så fort man har makthavare tror de att de är förmer än alla andra. Sovjetiska politiker byggde Dachor och hade förmåner av västerländska mått och det fortsätter antagligen fortfarande trots att dom numera kallar sig ryssar. Kinesiska topp-politiker lär knappast dela folkets vedermödor. T o m vår egen clown Juholt har dragit en och annan rövare som bekant.

Att amerikanska politiker ska köra såna här grejer låter nästa logiskt. Hur i hela friden tror folk att de annars ska kunna ha råd att ställa upp i presidentvalskampanjer om de inte får möjlighet att samla på sig lite kapital först?

onsdag 16 november 2011

En tågresa, spänning utan ström

Sitter på X2000 från Göteborg till Stockholm med avgångstid 06:00 och det är en minst sagt händelserik resa.
Tåget avgick i tid men redan 06:06 så försvann spänningen sa de på högtalarna. Alltså inte den spännande spänningen utan den som driver tåget framåt.

Vid 06:30 var vi redan 15 minuter sena och detta berodde på en "befarad" urspårning längre fram. Befarad(!) Man håller väl för tusan koll på tågen, eller gör man inte det?

06:34 så kröp tåget igen och vi fick reda på att det var ett väldigt försenat pendeltåg framför oss. Väldigt försenat...vi hade tåg 402 som hade avgått 5:55 precis framför oss också :-s

06:38. Tack och lov så kröp vi fortfarande för plötsligt slamrade det till och skrapade kraftigt längs underredet på vagnen när körde över nåt hårt och antagligen stort. Ingen förklaring gavs och spänningen var definitivt tillbaka, alltså den spännande spänningen, inte den som driver tåget för vi kröp fortfarande :)

06:43 började det röra sig ordentligt igen och det har hittills hållit i sig i dryga 20 minuter. Klockan är nu 07:08

08:08. Vi har lyckats dra på i vanlig fart i en timme nu och passerar genom ett frostigt landskap. Solen glöder genom moln och dimma. Vackert.
På min vänstra sida sitter 2 tjejer mitt emot varandra. Den ena tjötar oavbrutet. Den enda lilla paus i ordflödet var runt halv 7 då hon stoppade i mackor och kaffe i matintaget. Sedan dess, har det varit en oavbruten ordström. Den andra sitter fortfarande framåtlutad och ser ut att lyssna intresserat....eller ...så är hon paralyserad vid detta laget.

08:28 Ur högtalaren hörs stämman av en vid det här laget välbekant röst: "Ja, vi måste stanna för en stoppsignal" (Kan inte nån flytta på den då?)
Vet inte var vi befinner oss men vi vi borde vara framme nu. Bredvid kacklas det vidare; det har avhandlats kineser, rökning, snusning, studier och nu är det familjens alla språkfärdigheter.

08:36 Flen. Rösten igen; vi är uppköade bakom 2 tåg, ett reginaltåg och tåg402 så nu går det med mjölkpallsfart :-(

08:44 Gnesta. "Uuur spååår!" Omkörning. Full spätta igen. Malandet bredvid är nu inne på grafikkort och minnesdiskussioner....

08:49 I en period av tillfälligt insikt kom det från vänster: "Nu är det bättre att jag är tyst...". Det höll i 45 sekunder.

08:50 Tåget stannar och rösten ur högtalaren proklamerar att vi nu har våra vänner i tåg 402 samt 2 regionaltåg framför oss nu. Körde vi inte precis om ett? Var kom dessa ifrån?
Rösten igen. Vi närmar oss långsamt Södertälje och beräknas nå Stockholm C vid 09:25. Har insett att rösten tillhör lokföraren som har en massa tid över till att prata när han inte behöver köra tåget.

08:59 Sitter och försöker kolla FaceBook. Glöm det. Nu är det tunnlar för hela slanten som gäller och uppkopplingen är minst sagt bedrövlig.

Postar detta inlägg så fort jag får mottagning och tackar för denna gången. Hoppas jag kommer fram till Kista innan 10 iaf. Over and out!

tisdag 15 november 2011

EU's nya kroppsskanner-direktiv ett hjärnsläpp

EU har beslutat att införa enhetliga regler för hur kroppsskanners skall och får användas på flygplatser runt Europa.
Det skall vara frivilligt för flyplatserna att införa skanners men om man gör detta så får de ej vara av "nakenskannertyp" dvs bilderna får inte visa närgångna kroppar utan måste av datorn "översättas" till streckgubbetyp. Dessutom skall skärmen vara i ett annat rum och inga bilder får sparas.

Till detta lägger vi regeln att om metalldetektorn ger utslag skall passageraren själv få välja mellan kroppskanning och traditionell kroppsvisitering vilket låter lite hjärndött enligt min mening.

Hela tanken bakom kroppskanning är ju att upptäcka eventuella saker som är väldigt "kroppsnära" undanstoppat. Skulle man bli kroppsvisiterad i den utsträckning så man skulle hitta den typen av grejer kommer den visiterade garanterat utsöta ett "ohhh" och ett "ahhh" emellanåt. Hur mappar det mot den personliga integriteten?

Låter man dessutom ett fantasilöst datorprogram  regelbaserat översätta en verklighet till en streckgubbe finns det risk att man kan lura programmet. Nä, gör en skanner för män och en för kvinnor sätt en operatör av vardera kön i slutna rum som inte har koll på vem som går igenom med larmknappar om dom upptäcker något. Ska man hålla operatörnerna någorlunda vakna borde dom väl "undersöka" det motsatta könet men säkrast är väl ett gäng eunucker eller nåt.

Som allting annat är väl detta ytterligare ett steg för flygplatserna att projecera en fejkad säkerhet samtidigt som man försvårar flygresandet för vanligt folk. Den som vill ta med sig sprängmedel eller vapen har nog inga svårigheter med att lyckas med detta.

fredag 11 november 2011

/// AW 11-11-11

Då var det dags för ett event av klass, Ericsson Göteborg drog ihop alla anställda, ja iaf de 1500 som ville komma, från både Lindholmen och Mölndal till Trädgår'n för mingel, dryck och tilltugg.

"Åkband"
Vi samlades vid 18-tiden vid den Södra Entrén mot Bältespännarparken där insläppet var. För de som tyckte att det var lång tid att vänta ända till kl 18 så anordnades det redan kl 15 AfterWork på Navet på Lindholmspiren där man kunde grunda med några öl.

Alla hade utrustats med "åkpass" runt handleden för att slippa hålla på och krångla med ID-kort (eller tappa bort dom i villervallan) så insläppet till Trädgår'n fungerade snabbt och smidigt trots anstormningen.



Den långa gången längs parken fram till huvudbyggnaden kantades av marschaller med en meters mellanrum. Mysigt värre.

Framme vid Trädgår´n hade man satt upp ett stort partytält för att kunna rymma alla människor. Därinne serverades det bubbel och tilltugg. Undertecknad som var på plats hyfsat tidigt hann med några glas innan det var dags för maten.

Maten intogs både i partytältet och inne på själva Trädgår´n. Vi fyllde stället! Fanns inte en yta där man inte kunde sväva om man drog upp benen.

Det blev lite mingel och man fick hejat på en del man inte träffat sen EHPT tiden. Jag gick hyfsat tidigt och tog det relativt lugnt med tanke på att jag hade ett träningspass inbokat till lördag förmiddag och det är väldigt jobbigt att träna med alkohol i kroppen.

Trevligt värre var det! Garanterat den största AfterWork jag varit på :) Tack Ericsson!




Den här är lite svårt att se men de två små ljusen på en
horisontell svart linje i mitten under skylten
där det står STAY är en liten flygfarkost som styrs via
en padda över 3G nätet. Skärmen till vänster visar den
videobild den sänder över. Coolt som bara den!








Vill verkligen barnen detta?

Jag läste i morse i GP under Teknik & Trender att det dykt upp en ny app där man som förälder kan utrusta sitt barn med en Android-lur och lägga på appen som fungerar som en väldigt enkel launcher med tydliga, och få, bilder så att barnet lätt ska kunna ringa till mamma eller pappa.

Mmm...det låter ju bra. Frågan är bara, vem är den egentligen till för? Barnet eller föräldrarna?

Vad jag kan minnas från min barndom, då fanns inte ens mobiler, var att jag inte hade något som helst behov, eller lust för den delen, att ringa morsan eller farsan. Dom ville väl ha koll på mig som alla andra men för egen del spelade det ingen som helst roll.

Jag tror att barnen i dagens samhälle klarar sig bra utan att behöva ringa sina föräldrar stup i kvarten och jag tror dessutom att deras föräldrar nog klarar sig rätt bra också ;-)

tisdag 8 november 2011

Kristianstad by Night

Diverse kvällsbilder från Kristianstad den 5 november. Intressant är att det är en lördagkväll och klockan är  mellan 20-23. Inte en kotte på stan.
Alla bilder är tagna på frihand under existerande ljusförhållanden.

















måndag 7 november 2011

Småstad med storstadsambitioner

I helgen tog vi bilen och drog ner till Kristianstad för att fira Paulas födelsedag. Tanken var att hela släkten skulle åka ner men mamma drog sig ur då hon nog ansåg att det var lite för bökigt med alla tågbyten från Uppsala. Svärmor blev sjuk så svärföräldrarna ställde in. Kvar blev mamma, pappa och syster som satte sig i Röda faran och ilade ner mot Skåneland.

På lördag så bjöd Paula på lunch hemma hos sig och efter detta blev det presentöppning och så småningom åkte vi in till stan för att checka in på hotellet och gå runt lite i centrum. Vi bodde på Quality Hotel Grand precis mittemot kyrkan och centralen. Mörkret faller snabbt så års (och så här långt söderut, ha,ha), så när vi väl kom ut på stan började det skymma och blev snart mörkt.












På kvällen gick vi ut och åt middag på en trevlig restaurang, "Bar-B-Ko" (typisk lantlig touch på namnet där), med fantastisk mat och en trevlig atmosfär. Framåt kvällen när det var dags att dra sig tillbaka blev det några sköna nattbilder på stan.

Kroglivet i Kristianstad, och priserna, försöker hålla en mer storstadsnivå än man egentligen borde. Staden är liten och gästerna förhållandevis få jämfört med t ex Stockholm och Göteborg men man tar ändå ut 60-70 spänn för en öl eller ett glas vin. Inte nog med det, alla (utom restauranger) tar 100 kr i inträde + 20kr i garderobsavgift. Känns inte som att man spontant kan utbrista: "kom så går vi ner till O'Learys och tar en öl!" när den kommer att kosta 180 spänn inklusive inträdet och garderoben(!). Det blir många öl om man ska få ner priset/glas till en schysst nivå :). Gå en krogvända blir liksom uteslutet i den stan. 
Det funkar tydlien ändå för köerna lär vara långa, så långa att man t o m sätter upp kravallstaket för köerna, ha, ha!

På söndagar visar sig den lilla staden igen. Vid lunchtid var centrum nästan öde. Inte en affär öppen, Åhlens undantaget, inte ett café (jo ett) öppet, inget i stort sett. Precis som i Danmark. Rätt skönt på sätt och vis. Givetvis kan man åka ut till köpcentrat utanför stan och besöka Elgiganten, Mediamarkt, Expert, Jula, Rusta, Biltema, Team Sportia, u name it, vilket vi också gjorde. Vissa hade lite behov av att utöka sitt innehav av teknikprylar vilket vi rättade till på Elgiganten och Paula behövde storhandla på Maxi. Efter detta lunch och sedan hemåt framåt sena eftermiddagen.